Företag kan lära från idrotten hur man sätter mål

2010-11-23

Idrotten och närings­li­vet kan lära en hel del av varandra. Det är en osan­ning att idrot­ten har kom­mit längre. Till exem­pel ledar­ska­pet inom idrot­ten är många gånger överskat­tat. Däremot är man enormt duk­tiga på mål­ar­bete och där kan närings­li­vet lära sig myc­ket från idrotten.

Varför är då idrot­tare gene­rellt bra på att jobba mot mål? Mycket beror på att de resul­tat man job­bar mot är mät­bart. Målen inne­hål­ler alla ingre­di­en­ser ett SMART-mål ska ha. Jag ska ge ett exem­pel från mitt eget längd­hop­pande, där jag job­bade mot ett SMART-mål. Mitt mål var:

“Jag ska senast den 20 juli år 2000 hoppa över 8.05 m i längd­hopp och kvala till OS i Sydney”

Speci­fikt — “Jag ska hoppa längd­hopp (vad ska jag göra?)

Mätbart “Över 8.05 m”

Accep­te­rat — Här var det enkelt, eftersom jag var en enskild idrot­tare och accep­tan­sen var upp till mig. Det hade varit svå­rare i ett lag, då alla som inne­fat­tas av målet måste ställa                        upp på det.

Realis­tiskt — Jag hade tidi­gare hop­pat över åtta meter i för stark vind, så det var abso­lut realistiskt.

Tidsatt — “Senast den 20 juli” — Det var sista kval­da­tum, så det var rätt enkelt.

Jag lyc­ka­des nå mitt mål denna gången. Målet fanns där, men mitt huvud­sak­liga fokus låg på utfö­ran­det. Teknik och fysik måste pri­o­ri­te­ras, men det är målen som ska­par moti­va­tion. Skillnaden mel­lan succé och fiasko är stor och många gånger hand­lar det om att pressa sig några ynka cen­ti­me­ter till.

På vil­ket sätt kan före­tag lära sig av idrot­ten då?

För det första måste man se skill­nad på en vision och ett mål. En vision är mer dif­fus och kan inte mätas. Om man föl­jer ovan exem­pel, så skulle visio­nen kunna vara:

Jag ska tävla i de Olympiska Spelen och få upp­leva käns­lan av att vara en längd­hop­pare i världsklass”.

Därför måste man först for­mu­lera en vision, som ska­par energi och rikt­ning. Därefter behö­ver man ett över­gri­pande mål, som gör att före­ta­get kan mäta om de är på väg i samma rikt­ning som visio­nen pekar. Därefter kom­mer det kanske vik­ti­gaste job­bet och det är att sätta per­son­liga mål för varje med­ar­be­tare och vilka akti­vi­te­ter som måste genom­fö­ras. Idrottsliga mål upp­fat­tas som mer defi­ni­tiva. Näringslivets vik­ti­gaste upp­gift är att peka ut och pri­o­ri­tera bland alla mål. Många gånger sät­ter man för många och de utgår inte från SMART. Eftersom före­tag i de flesta fal­len inne­hål­ler flera med­ar­be­tare, så är för­ank­ringen (Acceptansen) det kanske allra svå­rast och vik­ti­gaste. Allt för ofta mai­las mål ut eller läggs ut på intra­nä­tet. Man kanske får en bud­get skic­kad till sig? Detta är inte bra för moti­va­tio­nen! Medarbetaren bör vara i pro­ces­sen kring mål för att accep­tera målet och skapa sig de bästa för­ut­sätt­ning­arna för måluppfyllnad.

Vill du få ett toppre­ste­rande lag? Jobba då med mål och inspi­re­ras av idrot­ten. Tänk på att:

- Prioritera

- Jobba med acceptansen

- Tydliggör både vision och mål

Lycka till!

Skidåkning i kvadrat!

2010-11-18

Nu har jag äntli­gen köpt mig ett par rik­tiga längd­ski­dor. Nu hål­ler jag tum­marna för rik­ligt med snö och lad­dar med att läsa Hanna Falks blogg.

Fischer heter de! Vita och gula står de och lad­dar inför pre­miä­ren. Nu ska det åkas! Efter förra årets snö­rika vin­ter, ångrade jag mig bit­tert att jag inte fix­ade ett par ski­dor. Men nu, så ska det baske mig åkas. Skidåkning är ju fak­tiskt den kanske bästa kon­di­tions­trä­ningen och dess­utom skon­samt för krop­pen! Tills snön har fal­lit till mar­ken lad­dar jag med att läsa Hanna Falks blogg och inspi­re­ras av tje­jen som är nomi­ne­rad till “Årets Nykomling” på Idrottsgalan. Läs mer om Hanna här:

http://www.hannafalk.se/blogg/skidakning-i-mattila/#sponsor

//Peter

Möte med Mattias Hargin

2010-11-15

Man slu­tar ald­rig att fasci­ne­ras över idrotts­män och idrotts­kvin­nor som inte bara lyc­kas inom idrot­ten, utan som också har andra kom­pe­ten­ser. Idag träf­fade vi en sådan person.

Alpinskidåkaren Mattias Hargin kom direkt från Världscuptävlingarna i finska Levi till vårt kon­tor på Öster­malm. Det var ett inspi­re­rande möte där Mattias berät­tade om sin kar­riär och vad han också gör vid sidan om ski­dåk­ningen. Gårdagens täv­ling var en fram­gång med tanke på att hans fot krång­lat en del på sistone. Elfteplatsen skvall­rar helt klart om mer är att vänta den här säsongen. Vid sidan om ski­dåk­ningen job­bar Mattias myc­ket med sin blogg och hem­sida, som Häggström & Möller dig­gar. Kolla in den HÄR!

Vi önskar Mattias lycka till med säsongen!

Svenskan tar upp mångfalden inom idrotten

2010-11-12

Idag föl­jer SVD upp debat­ten om mång­fal­den inom svensk idrott.

Läs mer här!

Ett år har gått!

2010-11-11

På lör­dag är det exakt ett år sedan jag kom ut som homo­sex­u­ell i tid­ningen. Vad har du hänt under detta året och hur har det påver­kat mitt liv egentligen?

För ett år sedan var jag skit­ner­vös rent ut sagt. Sedan väl­digt länge var mitt livs värsta mar­dröm att det skulle stå i tid­ningen att jag var bög. Ja mar­dröms­sce­na­riot hade nog fun­nits i mitt huvud i näs­tan 20 års tid. Nu skulle det bli verk­lig­het. Borås Tidning hade hört av sig igen och frå­gat om jag inte kunde berätta om hur det är att vara bög och eli­tid­rot­tare? Det hade gått ett år sedan de hade hört av sig senast. Mycket rik­tigt påpe­kade de att ingen man­lig svensk idrot­tare fort­fa­rande hade kom­mit ut offent­ligt. För mig var det verk­li­gen ingen big deal längre, utan jag hade pojk­vän sedan länge. Jag kunde gjort det enkla valet och tacka nej igen och livet hade fort­satt sin gilla gång. Samtidigt tyckte jag att det är helt sjukt att ingen säger något. Men jag visste sam­ti­digt hur otro­ligt svårt det är och att det sju år efter att jag slu­tat med längd­hop­pet inte hade hänt myc­ket i frå­gan. Därför tac­kade jag denna gången ja till att vara med i artikeln.

Min hjärna rusade och jag frå­gade mig om jag verk­li­gen hade gjort rätt val? Nu skulle jag av många män­ni­skor bli sedd som bögen Peter, mer än män­ni­skan Peter. Så fun­kar ju vi ju tyvärr många gånger som människor!

Tidningen kom ut och jag hade lite lätt ont i magen. Vad skulle hända nu? Mycket rik­tigt så hörde på Expressen och Aftonbladet av sig omgå­ende. Intervjuer med dem och nytt utrymme i tid­ningen, där man också kan få kom­men­tera artik­larna om mig. Vad kul eller!?

Lite omtum­lad, så bör­jade jag ändå slappna av. Det kän­des skönt att ha gjort något som inte var alls för min egen skull, utan för alla de som befin­ner sig i samma situ­a­tion som jag hade gjort. Jag hade också under en längre tid känt att jag ville berätta min histo­ria. Ganska snart bör­jade många höra av sig. Det var gamla lands­lags­kom­pi­sar som nu hade rann­sa­kat varenda ord de sagt genom åren, men också kil­lar som varit otro­ligt lovande i idrott men som slu­tat för att de inte känt sig väl­komna i idrotts­rö­rel­sen på grund an sin lägg­ning. Jag blev verk­li­gen rörd av detta. Tack! Det har värmt! Den tredje kate­go­rin var kanske något över­ras­kande, högt upp­satta före­tags­le­dare som menade på att närings­livstop­pen också är en svår miljö att vara homo­sex­u­ell i.

Under året har jag före­läst en del om min resa, där jag också gjort mitt yttersta för att för­klara att mång­fald inom idrott och närings­liv hand­lar om pre­sta­tion. Med ett grupp­kli­mat där man har en öppen kul­tur där alla kan få vara sig själva och känna sig 100% trygga, så får man också ett hög­pre­ste­rande lag. Jag har också varit som­marpra­tare i Radio Sjuhärad.

För mig var det ett tyd­ligt syfte att också påverka kon­kret. Därför har jag haft en dia­log under året med Riksidrottsförbundet, som kän­ner att man behö­ver bli bättre på mång­falds­frå­gor och där de nu ser över bland annat sina utbild­ningar för att deras vision om värl­dens bästa idrott ska bli en verk­lig­het. Samtidigt ser jag att idrot­ten är en arena med egna reg­ler. Att den svenska fot­bollsträ­nare med störst meri­ter som OS-guld, Pia Sundhage, inte ens känns aktu­ell att leda ett svenskt herr­lag år 2010 är helt galet. Till och med inom närings­li­vet, så skulle det vara befängt att säga att män inte kan ha en kvinn­lig chef. Vad som skulle kal­las miss­han­del i sam­häl­let, heter “hoc­keyslags­mål” i idrot­ten. Som ni mär­ker, så har ögonen öppnats för att det finns en hel del att jobba med inom idrot­ten. Det som man beskri­ver “sit­ter i väg­garna” behö­ver också för­änd­ras. Jag skulle säga att det sit­ter i huvu­det på män­ni­skor. Väggar har inga hjärnor.

Ett år efter tid­nings­ar­ti­keln, så kän­ner jag också att genom att ta beslu­tet att komma ut, så är det väl­digt skönt att ha visat sig själv att man kan klara av en svår sak som man fruk­tar. Man växer av det. Alla borde bestiga sitt Mt Everest! Det är häf­tigt och läro­rikt. Man kom­mer ut stol­tare och star­kare på andra sidan. Vi kan ju fak­tiskt påverka oss själva, men även många andra när vi är före­bil­der i det vi tar oss an. Självklart vore det under­bart om detta är en icke­fråga i fram­ti­den. Jag hop­pas och tror också att någon annan tar över ambas­sa­dörs­ska­pet i denna fråga.

Peter

Idrottsrekrytering

2010-11-08

Har du idrotts­lig bak­grund och fun­de­ringar på vad du vill göra efter avslu­tad idrotts­kar­riär? Idrottsrekrytering har inlett ett spän­nande sam­ar­bete med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm och Cruyff Institute for Sport Studies. Programmen rik­tar sig till de som är eller har varit aktiv inom idrot­ten, antingen som utö­vare eller ledare. För mer info gå in här #idrotts­re­kry­te­ring#

Fem frågor om idrott och hälsa till varumärkesexperten

2010-11-04

Vi pas­sar på att ställa fem frå­gor om idrott och hälsa till varu­märks­ex­per­ten, Hanna Nordgren på Core Communications, eftersom debat­ten är i full gång kring hur vik­tigt det är med ett starkt varu­märke inom idrot­ten idag, men också för att få reda på mer om hur vik­tigt det är för före­tags varu­mär­ken att jobba aktivt med hälsa?

1. Hur ser du att idrot­ten har utveck­lats de senaste åren gäl­lande hur man job­bar med varumärken?

Kopplingen mel­lan idrott/idrottare har bli­vit tyd­li­gare och tyd­li­gare genom åren.  Jag tror att idrott och utveck­lingen av idrott har kun­nat dra stor nytta av sam­ar­be­ten med närings­li­vet och då genom spons­ring exem­pel­vis. Företag använ­der sig gärna av fram­gångs­rika idrotts­ut­ö­vare i sin mark­nads­fö­ring för att skapa upp­märk­sam­het och skapa posi­tiva asso­ci­a­tio­ner till sitt varu­märke. Där man främst ser en utveck­ling är hur före­tag, i rekry­te­rings­syfte, använ­der sig av kända anställda för att locka nya med­ar­be­tare och för ett stärka sitt arbets­gi­va­re­va­ru­märke. Ett tyd­ligt exem­pel är ÅFs (Ångpan­ne­för­e­ningen) använd­ning av Susanna Kallur i sin externa kom­mu­ni­ka­tion.  När Susanna rekry­te­ra­des valde ÅF en per­son med kva­li­te­ter som sym­bo­li­se­rar före­ta­gets kraft­fulla utveck­ling. Man valde alltså att anställa en per­son som i sig sym­bo­li­se­rar de posi­tiva vär­den som ÅF vill kom­mu­ni­cera ut och för­knip­pas med. Med allra största san­no­lik­het så delar Susanna samma vär­de­ringar som ÅF

Jag tror att idrotts­för­e­ningar ser vär­det, både eko­no­miskt och mark­nads­mäs­sigt, i att betrakta för­e­ningen och dess utö­vare som varu­mär­ken. Om för­e­ningen här fram­gång ger det mer spon­sor­pengar som leder till utveck­ling och att fler kan gå med. Internationella fram­gångar har direkt genom­slags­kraft i anta­let nya utö­vare av spor­ten. Carolina Klufts fram­gångar resul­te­rade in en kraf­tig upp­gång i anta­let fri­id­rotts­ut­ö­vare i Sverige.

Idrott och idrotts­ut­ö­vare kan tjäna myc­ket pengar från olika spon­so­rer och spon­so­rerna idag har lärt sig ställa högre krav på sina stjär­nor. Vi alla vet vad som hände efter Tigergate, ett fler­tal av Tiger Woods spon­so­rer valde att avsluta långa sam­ar­be­ten med honom när skan­da­lerna kring hans pri­vat­liv kom upp till ytan. Företagen ville inte att deras varu­mär­ken skulle för­knip­pas med honom och indi­rekt dra ner dem i smut­sen. Tiger för­knip­pas numera inte bara med golff­ram­gångar utan med ett pri­vat­liv som för många ses som mora­liskt fel. Wayne Rooney är ytter­li­gare ett exempel.

Jag tror att alla för­e­ningar och idrot­tare är med­vetna om vik­ten att arbeta med sitt varu­märke, inte bara för­e­ning­ens utan även utö­var­nas indi­vi­du­ella varu­mär­ken. Jag tror också att man job­bar myc­ket hår­dare och mer med­ve­tet med frå­gorna, spe­ci­ellt på elit­nivå. Positiva asso­ci­a­tio­ner till en idrott, idrotts­ut­ö­vare och för­e­ning leder i läng­den till mer intäk­ter och fler idrotts­ut­ö­vare och star­kare fokus på idrott över­lag. Fungerar den ked­jan finns det inga för­lo­rare
2. Vilka varu­mär­ken inom idrot­ten ser du som de mest spän­nande idag? (Idrottare, klub­bar, för­bund)
Idrott till­hör i ärlig­he­tens namn inte mitt största intresse. Jag rör på mig med måtta (läs lite) sam­ti­digt som jag är väl med­ve­ten om de posi­tiva aspek­terna med motion. De varu­mär­ken som jag ser som spän­nande är egent­li­gen varu­mär­ken så som Stockholm Maraton och Vätternrundan. Evenemang som inte längre bara är för eli­ten utan en utma­ning för var man och kvinna. Utmaningar som inte bara hand­lar om att utmärka sig inom spor­ten utan om att utmärka sig för sig själv.

Jag tror att dessa varu­mär­ken kom­mer att fort­sätta stär­kas då de utgör kon­kreta mål för den som har ett genom­fö­rande som utma­ning. Jag behö­ver bara se till mig själv för att inse att ett tyd­ligt mål gör det lät­tare att fort­sätta med trä­ning och att sätta sin hälsa främst.
3. Vilka tren­der ser du?

En spän­nande trend som har varit på gång ett tag är hur van­liga Svenskar idag utma­nar sig själv. Med det syf­tar jag på det ökade intres­set att ställa upp i mara­ton, klas­si­kern, Vätternrundan mm. T.ex. var Vätternrundan 2010 full­teck­nad 3 vec­kor efter det att man öppnade för att ta emot anmäl­ningar. Detta tyder på, i min mening, att hälsa och utma­ningar har bli­vit myc­ket vik­ti­gare. Vi söker nya kic­kar i var­da­gen men på ett häl­so­samt sätt. Jag har själv både sprungit en halv-mara, Stockholm mara­ton och cyk­lat Vätternrundan och jag är på inget sätt en idrottstjej. Jag gjorde det för att testa mig själv, testa min fysiska och psy­kiska styrka och jag tror att det är av samma anled­ning som andra var­dags­mo­tio­nä­rer utma­nar sig själva.
4. Vad bör man tänka på som idrot­tare för att skapa sig ett starkt varumärke?

Först ska man som idrot­tare hitta syf­tet, var­för, med att skapa sig ett starkt varu­märke. Vill man få mer upp­märk­sam­het inom klub­ben? Eller vill man få mer medial upp­märk­sam­het? Är syf­tet per­son­ligt eller är det något som gyn­nar hela klub­ben och idrotten.

Ytterligare ett steg är att titta på vilka vär­den man vill för­knip­pas med, vil­ket bud­skap vill du för­medla till omgiv­ningen? Hur vill du att omgiv­ningen skall se på dig, som pri­vat­per­son och som idrottsutövare.

Som med alla varu­mär­ken så byg­ger en idrot­ta­res varu­märke på ärlig­het och tyd­lig kom­mu­ni­ka­tion. Ett fram­gångs­rikt varu­märke hål­ler vad det lovar och gör vad de säger. Ta en mobil­te­le­fon tex. Mobilen är fram­ta­gen, den har en massa funk­tio­ner som ska locka köpare, den har en fin för­pack­ning och en tyd­lig mark­nads­plan. Budskap om mobi­lens för­träff­lig­het kab­las ut och kun­der står på kö. Men en efter en upp­täc­ker köpa­ren fel med mobi­len som ska­par irri­ta­tion och nega­ti­vi­tet. Mobilen hål­ler inte alls det den lovar i rekla­men och före­ta­gets kundser­vice är under all kri­tik. Hur tror ni det påver­kar för­sälj­ningen i fram­ti­den? Förtroendet är för­bru­kat och arbe­tet med att vända det hela till något posi­tivt är både dyrt och tidskrä­vande och medan före­ta­get job­bar med det kan kon­kur­ren­ter ta sig förbi och ta marknadsandelar.

För en idrot­tare är det lika­dant för även om det kan kän­nas kons­tigt inled­nings­vis så är du som idrot­tare en pro­dukt och det du säl­jer är din kom­pe­tens och talang inom din idrott. Din talang och dina mjuka vär­den, vär­de­ringar etc, är det som säl­jer dig till spon­so­rer. Det är det som ska­par för­tro­ende för dig och din per­son och seder­mera för den idrott du utö­var. Det du säger och gör påver­kar hur omgiv­ningen ser på dig, vill du ha spon­so­rer måste du se dig själv och kom­mu­ni­cera ut det som är posi­tivt och för­tro­en­de­in­gi­vande, det som gör dig unik utö­ver dina pre­sta­tio­ner inom din idrott.

Kom ihåg att ditt varu­märke och det som för­knip­pas med ditt varu­märke lig­ger all­tid ste­get före. Min fråga till er är: Vilka värde för­knip­par omgiv­ningen med ditt namn?
5. Hur kan man som före­tag använda hälsa som en del av sitt varumärke?

I en tren­da­na­lys (Trendindex) som fär­dig­ställ­des i slu­tet på okto­ber i år, sva­rade 1700 stu­den­ter på frå­gor om kar­riär och fram­tid. En av frå­gorna löd: Vad skulle du vilja ha utö­ver grund­lön när du bör­jar arbete. En klar majo­ri­tet sva­rade frisk­vårds­bi­drag. Det säger en hel del och det ger även tyd­liga indi­ka­tio­ner till före­tag att hälsa och väl­må­ende lig­ger högt på de ungas lista.

Fler och fler efter­frå­gar att hälsa (dvs att sub­ven­tio­ne­rade trä­nings­kort eller trä­nings­möj­lig­he­ter) ska ingå i ett anställ­nings­pa­ket. Ett före­tag som sat­sar på sina anställda och ser vär­det i att erbjuda frisk­vård till sin per­so­nal sät­ter sig själva i en win-win situ­a­tion, för före­ta­get och dess anställda. Hälsosamma anställda ökar pro­duk­ti­vi­tet och vins­ten för före­ta­get, häl­so­fo­kus på före­ta­get mini­me­rar även sjukskrivningar.

Fokus på hälsa och idrott inom före­ta­get kan även hjälpa att stärka enga­ge­mang och loja­li­tet bland de anställda och det kan fun­gera som en bro i ett före­tag som är aktivt i flera län­der och där man vill stärka före­tagsiden­ti­te­ten. E.ON, tex , har under lång tid arran­ge­rat OS för de anställda och bju­dit in del­ta­gare från E.ONs alla verk­sam­hets­län­der till att delta i olika sport­gre­nar. Detta har, för E.ON, varit ett sätt att mot­ar­beta de geo­gra­fiska avstån­den i före­ta­get sam­ti­digt som man har stärkt sitt varu­märke mot befint­lig personal.

Tack snälla Hanna på Core Communications för dessa spän­nande synpunkter!

Satsa på träning och du får en friskare personal

2010-11-02

Dagens häl­so­ny­het är något vi redan visste; Personer som trä­nar är fris­kare. Många före­tag har för­stått att man måste satsa på trä­ning och hälsa, men dagens arti­kel får säkert igång de som fort­fa­rande inte tagit tag i denna fråga. Läs arti­keln i Dagens Nyheter idag

Passa på samma gång att läsa om de häl­so­upp­lägg vi på Häggström & Möller kan skapa för just ditt före­tag. Låt 2011 bli häl­sans år på ditt företag.

Slutspurt i Allsvenskan

2010-10-27

Ikväll spe­lar Malmö en väl­digt vik­tig match på bor­ta­plan mot Häcken. Malmö är tving­ade till seger för att hänga på Helsingborg i top­pen. Helsingborg som senast vann en sta­bil seger hemma mot Åtvi­da­berg med 3–0 ser rug­gigt starka ut! Medans Malmö och Helsingborg gör upp om gul­det så är det desto flera lag som är inblan­dade i bot­ten­stri­den. Stockholmslagen AIK och Brommapojkarna käm­par för att hänga kvar i högsta serien och för BP bör­jar det se rik­tigt mörkt ut med endast 25 inspe­lade poäng och inte en vun­nen match sedan 24 juli! Som f.d BP-spelare hop­pas jag verk­li­gen att dom lyc­kas ta sex poäng i de två res­te­rande mat­cherna och ialla­fall få kvala sig kvar i Allsvenskan, men som det sett ut de senaste omgång­arna så är det inte myc­ket som talar för det. Det enda som är säkert i nulä­get är att gul­det ham­nar i Skåne. Jag gis­sar på att Malmö drar det längsta strået!

Sociala medier

2010-10-22

Att PR och mark­nads­fö­ring är vik­tigt för att eve­ne­mang skall växa och stärka sitt varu­märke blir allt tyd­li­gare. Eventbarometern 2010 visar att medi­e­in­tres­set ökat kraf­tigt kring eve­ne­mang och nu nått rekord­höga nivåer.Undersökningen visar att det är vik­tigt att ha en tyd­lig PR-strategi som bland annat inne­bär att synas under hela året och inte bara under den period som eve­ne­manget varar. Många före­tag och eve­ne­mang väl­jer att mark­nads­föra sig via soci­ala medier och nu vill även hoc­key­lands­la­gets för­bunds­kap­ten Pär Mårts starta en face­book­grupp för att lät­tare kunna hålla kon­tak­ten med alla Svenska NHL –proffs.

Läs mer om detta på DN´s hem­sida